Kostbehandling vid diabetes typ 2

BAKGRUND

Kostbehandling vid diabetes typ 2 sker utifrån Socialstyrelsens vägledning ”Kost vid diabetes” publicerade 2011, vilka ger en samlad tolkning av det vetenskapliga underlaget för olika typer av kostbehandlingar. Granskningen visar att flera enskilda livsmedel och kostregimer inverkar positivt på riskfaktorer vid diabetes, såsom vikt, HbA1C, blodtryck och blodfetter.

Kostbehandling är central i all diabetesbehandling. Bra matvanor ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker och minskar risken för hypo- och hyperglykemier. Viktreduktion och fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och underlättar glukosupptaget i cellerna.

Om möjligt bör behandlingen ske i samråd med en dietist och anpassas lämpligen utifrån individens nuvarande situation och därifrån görs (små) förändringar i kosten.

BEHANDLING

Viktminskning

Övervikt och fetma är en starkt bidragande faktor till typ 2 diabetes. En kost som gör det möjligt att gå ner i vikt och hålla den nya vikten kan därmed i sig vara en bra kost vid diabetes. Av denna anledning har kostens energiinnehåll blivit centralt i diskussionen om mathållningen vid diabetes. Framför allt debatteras det i massmedia huruvida det totala energiinnehållet i kosten främst ska utgöras av kolhydrater eller fett.

Vid kostrådgivning till personer med diabetes typ 2 är det totala energiinnehållet av större vikt än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Så länge förbrukningen av energi överstiger energin tillförd via maten sker en viktminskning. Hur kosten är utformad (om den främst är baserad på kolhydrater eller på fett) har en underordnad roll när det gäller viktminskning. Däremot är det av stor vikt att fettkvalitén är bra och att fettet till stor del utgörs av omättat fett, ej mättat.


Enskilda livsmedel

Det finns vetenskapligt stöd för att:
 

• Mer än 250 g grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes.
   
• Intag av frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten generellt för diabetiker.
   
• Fullkornsprodukter minskar total dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.
   
• Intag av fisk mer än en gång per vecka och fet fisk sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.
   
• Fem portioner (á 30 g) nötter och jordnötter per vecka sänker LDL kolesterol och triglycerider i blodet och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
   
• Personer med diabetes som dricker alkohol regelbundet (begränsade mängder) har lägre risk att drabbas av, och dö i, hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker alkohol alls.
   
• Personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Koster

Fyra koster har av Socialstyrelsen lyfts fram som effektiva vid diabetes. Lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost har likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost. Mot bakgrund av dagens vetenskapliga underlag finns anledning att lyfta fram fyra av de granskade kosterna (1-4 nedan).


1. Traditionell diabeteskost

Utgår från de svenska näringsrekommendationerna och betonar dagligt intag av 500 g frukt och grönsaker, fisk två till tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja till matlagningen, fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris, nyckelhålsmärkta livsmedel och måttlig alkoholkonsumtion. Kolhydraterna i denna kost bör ha lågt glykemiskt index.


2. Måttlig lågkolhydratkost

Kosten utgörs av kött, fisk, ägg, skaldjur, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner, samt fett från olivolja och smör samtidigt som innehållet av socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris är mindre än den traditionella diabeteskostens. Kolhydraterna står för 30-40 E % (energiprocent).


3. Medelhavskost

Innehåller rikligt med fisk, frukt, baljväxter och grönt. Sparsamt med rött kött. Intaget av enkelomättade fettsyror från olivolja och nötter är stort. Alkohol konsumeras dagligen i måttliga mängder. Kosten innehåller mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. Fettinnehållet står för 35-40 E % och består av omättade fetter.


4. Traditionell diabeteskost med lågt GI

Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer blodsockret. För diabetiker är det viktigt att välja kolhydratrika livsmedel med lågt GI, framför allt om man äter en kolhydratrik kost. Traditionell diabeteskost med lågt GI innehåller rikligt med bönor, linser, pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur. Brödet innehåller hela korn och lösliga fibrer. Inslaget av frukt och grönsaker med lågt GI är stort. I övrigt är kosten densamma som traditionell diabeteskost.


5. Extrem lågkolhydratkost

Kolhydraterna står för 10-20 % av det totala energiintaget och kosten baseras på kött, ägg, grönsaker och ost. Jämfört med andra koster innehåller den betydligt mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris. Även inslaget av baljväxter, frukt, bär, fullkorn, alkohol och rotfrukter är lägre. Vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna av kosten saknas. Om en person ändå väljer att prova extrem lågkolhydratkost är det viktigt att ge information om hur denna typ av kost är sammansatt, samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt.


Generella råd

Fördela matintaget över hela dagen.

Måltidernas fördelning är av största vikt när det gäller kostens positiva effekter på blodsocker, blodfetter och kroppsvikt. Frukost, lunch och middag, samt 1-3 mellanmål är en bra fördelning.


Nyckelhålssymbolen

Nyckelhålsmärkningen gör det enklare att välja hälsosamt med avseende på fett, kostfiber, salt och socker. Nyckelhålet får användas på frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, potatis, spannmålsprodukter, bredbart matfett, mejerivaror, fisk, skaldjur, kött, chark, vegetabiliska varor och färdigmat.


Fysisk aktivitet

Motion ökar kroppens känslighet för insulin, sänker blodsockret och minskar därmed risken för komplikationer. Även blodfetter och blodtryck påverkas gynnsamt. Fysisk aktivitet bör därför vara en naturlig del i det dagliga livet. Alla tillfällen till motion bör tas till vara. Förskrivning av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) har visat sig var en viktig faktor för att motionen faktiskt genomförs.


Länkar till andra behandlingsöversikter
 

Diabetes typ 2, peroral och annan behandling

Diabetes typ 2, insulinbehandling

Diabetes typ 2, behandling - Frågor & svar



ICD-10

Diabetes mellitus typ 2 med icke specificerade komplikationer E11.8
Diabetes mellitus typ 2 utan (uppgift om) komplikationer E11.9

 

Referenser
 

SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 201.
ISBN 978-91-85413-37-9. 2010. Länk

He, M, van Dam, RM, Rimm, E, Hu, FB, Qi, L. Whole-grain, cereal fiber, bran, and germ intake and the risks of all-cause and cardiovascular disease-specific mortality among women with type 2 diabetes mellitus. Circulation. 2010 121(20):2162–8. Länk

Kendall, CW, Josse, AR, Esfahani, A, Jenkins, DJ. Nuts, metabolic syndrome and diabetes. Br J Nutr. 2010 104(4):465–73. Länk

Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer. Hämtat från www.slv.se. Hämtat 24 augusti 2011.

Livsmedelsverket: Nils-Gunnar Ilbäck, UBS, toxikologer, Leif Busk, laboratoriechef. Artikel ur Vår Föda 3/97 – vad är rätt och fel i debatten? Hämtat från Livsmedelsverket, www.slv.se. Uppdaterat 22 juni 2010. Hämtat 24 augusti 2011. Artikel om sötningsmedlet aspartam.

Key, TJ, Fraser, GE, Thorogood, M, Appleby, PN, Beral, V, Reeves, G, et al. Mortality in vegetarians and non-vegetarians: a collaborative analysis of 8 300 deaths among 76 000 men and women in five prospective studies. Public Health Nutr. 1998 1(1):33–41. Länk

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – stöd för styrning och ledning. Artikelnr 2011-11-11. 2011. 

Skeaff, CM, Miller, J. Dietary fat and coronary heart disease: summary of evidence from prospective cohort and randomized controlled trials. Ann Nutr Metab. 2009; 55(1–3):173–201. Länk

Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts, FG, Moore, H, et al. Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011 (7):CD002137. Länk

Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB, Jakobsen, MU, et al. The role of reducing intakes of saturated fat in the prevention of cardiovascular disease: where does the evidence stand in 2010? Am J Clin Nutr. 2011 93(4):684–8. Länk

Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA, Balter, K, Fraser, GE, et al. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr. 2009 89(5):1425–32. Länk

Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett, WC, Hu, FB. Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality: two cohort studies. Ann Intern Med. 2010 153(5):289–98. Länk

Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of health effects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective cohort study. BMJ. 2009 338:b2337. Länk

Socialstyrelsen. Att förebygga och behandla undernäring. Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst. 2020 april. Länk

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. 2018 oktober. Länk