Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Metabola syndromet

FÖRFATTARE

Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg

UPPDATERAD

2022-06-13

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÃ…LL

BAKGRUND

 

Definition

Definition av Metabola Syndromet enligt WHO 1998

1. Diabetes mellitus eller glukosintolerans vid 2 timmars oral glukostoleranstest (OGTT) eller insulinresistens konstaterad genom speciell laboratoriemetod.

2. Dessutom krävs minst 2 av följande komponenter:

  • Förhöjt arteriellt blodtryck 140/90 mm Hg eller mer
  • Förhöjda triglycerider 1,7 mmol/L eller mer, och/eller lÃ¥ga HDL-kolesterol 0,9 mmol/L för män eller 1,0 mmol/L för kvinnor eller lägre
  • Central obesitas med hos män WHR (midje-stuss kvot) 0,9 och hos kvinnor 0,85 eller högre och/eller BMI över 30
  • Obesitas med BMI > 30
  • Mikroalbuminuri med en urinalbuminutsöndring 20 µg/min (30 mg/L) eller mer.

 

En enklare och mer vetenskapligt uppdaterad definition för metabola syndromet kom i april 2005 på IDF, International Diabetes Federation, vid deras möte i Berlin:


1. Central obesitas, d v s central fetma, är obligat och därmed viktigast. Det finns en tydlig koppling till insulinresistens - ju mer bukfetma, desto mer insulinresistens.
Central obesitas hos kvinnor är midjemått > 80 cm, hos män > 94 cm.
 

2. Dessutom krävs minst 2 av följande punkter:

  • Triglycerider > 1,7 mmol/l
  • HDL < 1,3 mmol/l för kvinnor, < 1,0 mmol/l för män
  • Blodtryck > 130/85 mm Hg eller antihypertensiv behandling
  • Faste-P-glukos > 5,6 mmol/l eller IGT eller diabetes mellitus typ 2

 

 

Allmänt

  • Övervikt är den viktigaste riskfaktorn för metabola syndromet och typ 2 diabetes.
     
  • Var och en av komponenterna i metabola syndromet ökar risken för kardiovaskulär sjukdom. DÃ¥ diagnosen metabola syndromet föreligger fullt ut är risken för hjärtinfarkt 5 gÃ¥nger högre än för normalindividen.
     
  • Nya data visar att en typ 2 diabetiker löper 20 % risk att fÃ¥ en hjärtinfarkt inom 7 Ã¥r. Det motsvarar ungefär lika stor risk som en person med en tidigare hjärtinfarkt löper att fÃ¥ ytterligare en.
     
  • Metabola syndromet med sina delkomponenter kan föreligga upp till 10 Ã¥r innan hyperglykemi uppträder.
     
  • Typ 2 diabetes utgör toppen av ett isberg i ett metabolt syndrom som utvecklas hos en individ över ett antal decennier. Redan i 30-40 Ã¥rs Ã¥ldern kan insulinresistens (nedsatt känslighet för insulin) och förhöjda nivÃ¥er av triglycerider efter mÃ¥ltid uppmätas hos prediabetiska individer.
     
  • Varje ökning med 15 cm i midjemÃ¥tt innebär fördubblad risk för typ 2 diabetes.
     
  • Senaste Ã¥ret har vi fÃ¥tt en 10 % ökning av vÃ¥ra nuvarande 360 000 diabetiker p g a att diabetes nu definieras utifrÃ¥n ett lägre värde än tidigare: nu Faste-P-Glukos 7,0 mmol/l eller högre upprepat en gÃ¥ng eller 2-timmarsvärde efter OGTT (Oralt GlukosToleranstest) över 11,1 mmol/l.
     
  • Vid diabetesdebuten har hela 40 % utvecklat manifestationer av hjärtkärlsjukdom. Därför skall Ã¥tgärder tidigt insättas i avsikt att pÃ¥verka prevention av sÃ¥väl diabetes som kardiovaskulär sjukdom.

 

 

Orsaker


Det finns studier som antyder att insulinresistens är den gemensamma nämnaren för de enskilda komponenterna i syndromet. Metabola syndromet har därför tidigare också kallats för Insulin Resistens Syndromet.

Rökning, stillasittande och övervikt bidrar alla till ökad insulinresistens.



UTREDNING

 

  1. Vikt och längd för att räkna ut BMI [Body Mass Index: vikt(kg)/längd(m) x längd(m)].
     
  2. Midjestuss-kvot.
     
  3. Blodtryck liggande/sittande och stående. De flesta anser att det räcker med ett blodtryck i sittande och vid symtom i form av yrsel i stående även ett blodtryck i stående.
     
  4. Lipider, inkluderande S-kolesterol, LDL- och HDL-kolesterol, triglycerider.
     
  5. Mikroalbuminuri, antingen kvantitativt med snabbmetod eller kvalitativt genom att skicka urinprovet till C-lab.

 

 

 

BEHANDLING

 

  • Rökstopp
  • Motion
  • Kostomläggning

 

Beteendevetenskapliga teorier delar in vår handlingsberedskap i 5 olika nivåer:

  1. Prekontemplation – Har inga tankar på att ändra vanor närmaste året.
     
  2. Kontemplation – Funderar på att ändra vanor under de kommande 6 månaderna.
     
  3. Preparation/Handlingsberedskap - Har för avsikt att ändra sina vanor under nästa månad, viss rörelse mot handlande.
     
  4. Action/Handlande.
     
  5. Maintenance eller upprätthållandefas – Bibehållande av de nya vanorna.

 

När råden inriktas på den nivå individerna befinner sig, uppnås 3 gånger högre måluppfyllnad av de uppsatta livsstilsförändringarna jämfört med när man antar att alla befinner sig på samma nivå.

Några viktiga punkter för att uppnå livsstilsförändringar:

  • Multipla kontakter
  • Information till patienten mÃ¥ste utgÃ¥ frÃ¥n beteendevetenskaplig teori
  • MÃ¥lsättningarna mÃ¥ste vara realistiska
  • Sociala omgivningsfaktorer mÃ¥ste beaktas

 

 

Kostbehandling

  • LÃ¥ngsamma kolhydrater som fullkornsris och -pasta har relativt lÃ¥gt glykemiskt index och minskar insulinbehovet efter mÃ¥ltid.
     
  • Insulinkänsligheten förbättras efter en kost med lÃ¥gt glykemiskt index.
     
  • De mest uttalade effekterna av en kost med lÃ¥gt glykemiskt index är dess gynnsamma effekter pÃ¥ lipidprofilen, i synnerhet de ökade nivÃ¥erna av HDL-kolesterol. Det har ocksÃ¥ visats att en kost med lÃ¥gt glykemiskt index normaliserar koagulationsfaktorer hos personer med typ 2 diabetes.
     
  • En kost rik pÃ¥ lÃ¥ngsamma kolhydrater inverkar sÃ¥ledes till synes pÃ¥ mÃ¥nga av de faktorer som utgör det metabola syndromet. BÃ¥de direkt som effekt pÃ¥ insulinkänsligheten och indirekt genom effekt pÃ¥ insulinbehov, lipider och koagulationsfaktorer.
     
  • En kost med lÃ¥gt glykemiskt index har ocksÃ¥ visats vara associerat med sänkt risk för typ 2 diabetes i prospektiva epidemiologiska studier.

 

 

 

BEHANDLINGSMÃ…L

 

HbA1c


Vid typ 1 diabetes önskvärt mål 6 % och vid typ 2 diabetes 5-6 % - i enlighet med kliniska behandlingsriktlinjer från Svensk Förening för Diabetologi (symposium vid Riksstämman nov 2005)


Blodtryck

Generellt mål vid diabetes (2006): 130/80 mmHg. Vid njurproblem, högt S-Kreatinin eller mikroalbuminuri/proteinuri: 125/75 mmHg.

 

  • Prova olika vägar att nÃ¥ blodtrycksmÃ¥let. Vanligen krävs kombinationsbehandling med flera antihypertensiva läkemedel, vilka med fördel kan ges i betydligt lägre dos än maximaldosen. Efter 10 Ã¥r med diabetes och hypertoni behöver 1 av 3 patienter tre olika antihypertensiva läkemedel.

  • Var beredd att ompröva behandlingen om denna ej leder till mÃ¥let. Orsaken kan finnas antingen hos läkare (bristande tid och pedagogik), patient (bristande compliance), sjukdomen (biologisk resistens, sekundärhypertoni) eller läkemedlet (doser, duration, effekter, tolerabilitet).

  • Se alltid blodtrycket som en delkomponent i en multipel riskfaktorbehandling. Kom ihÃ¥g att även bedöma och eventuellt behandla övriga riskfaktorer.

  • Optimera behandlingen genom tätare kontroller med 2-4-6 veckors intervall vid inställning av medicinering, bristande blodtrycks- och metabol kontroll, samt vid tilltagande mikroalbuminuri.

 


Lipider

Önskvärt mål:
Totalkolesterol 4,5 mmol/l och LDL-kolesterol 2,5 mmol/L hos patienter med diabetes.


Mikroalbuminuri

Screening för mikroalbuminuri. Vid konstaterad mikroalbuminuri föreligger större krav på optimerad blodtrycksbehandling. Diabetiker behandlas med ACE-hämmare vid konstaterad mikroalbuminuri.



ICD-10

Insulinresistens E16.8F

 

Referenser

  1. K.G.M.M. Alberti, P.Z. Zimmet for the WHO Consultation, Diagnosis and Classiciation of Diabetes Mellitus and its Complication Part 1: Diagnosis and Classification of Diabetes Mellitus, Provisional Report of a WHO Consultation Diabetic Medicine 1998;15:539-553. Länk
     
  2. DiabetologNytt Nr 1-2006. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev