Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Seborroiskt eksem (mjälleksem)

FÖRFATTARE

Docent, specialistläkare Sam Polesie, Verksamheten för hud- och könssjukvård/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2022-04-19

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

 




BAKGRUND
 

Definition

Seborroiskt eksem (seborroiskt dermatit/mjälleksem) är en vanlig, recidiverande hudsjukdom som engagerar områden med riklig förekomst av talgkörtlar såsom ansikte, hårbotten, över sternum, i axiller och ljumskar. Rodnad, fet fjällning samt varierande grad av klåda, är de dominerande symtomen.

Samband finns mellan seborroiskt eksem och förekomst av den lipofila jästsvampen Malassezia. Jästsvampen stimulerar via immunförsvaret produktion och frisättning av inflammatoriska cytokiner. Detta medför stimulering av keratinocyter och tilltagande eksem som följd. De exakta mekanismerna bakom samspelet är okända, men uttalade besvär hos patienter med HIV stöder uppfattningen att immunsystemet kan spela en etiologisk roll.

 

Förekomst

Seborroiskt eksem är oerhört vanligt i befolkningen, men de allra flesta fall är milda och hanteras med hjälp av receptfri anti-mykotisk kräm eller schampo som köps i dagligvarubutiker eller apotek. Prevalensen av svårare sjukdom har uppskattats till cirka 3 %. Sjukdomen förekommer oftare hos män än hos kvinnor. Den debuterar oftast i puberteten eller i vuxen ålder, men kan starta redan under de första levnadsmånaderna. Seborroiskt eksem recidiverar ofta under många år men klingar så småningom av med tilltagande ålder.


Predisponerande faktorer

 

  • Försämring på vintern, sämre av trötthet och stress
  • Patienter med Parkinson har ökad sebumsekretion och ofta seborroiskt eksem

 

 

Biopsi

 

Seborroiskt eksem är en klinisk diagnos och det finns sällan behov för biospsi för PAD. Stansbiopsi kan, i utvalda fall, tas för att skilja sjukdomen från tänkbara differentialdiagnoser. Om biopsi tas ses intercellulärt ödem i epidermis (spongios) och förtjockad epidermis (akantos) samt parakeratos. Denna bild kan emellanåt likna bilden vid psoriasis. Spongios är därför ett viktigt fynd för att histopatologiskt särskilja seborroiskt eksem från psoriasis.

 

 

 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND

 

Hårbotten

Mjäll är den tidigaste manifestationen av seborroiskt eksem i hårbotten och är resultatet av ökad epidermal keratinocytproliferation. Mjällbildningen följs av eksem fläckvis eller ibland över hela hårbotten. Bakom ytteröronen är huden rodnad, försedd med feta fjäll och krustatäckta fissurer. Extern otit är vanligt förekommande. I utpräglade fall som förblivit obehandlade över lång tid kan pityriasis amiantacea (tjocka asbestliknande fjäll som vidhäftar hår) uppträda.

 

Ansikte

Rodnad och fjällning ses i ögonbryn, nasolabialveck samt glabella-regionen.


Bål

Rodnade, fjällande, sammanflytande, myntstora fläckar över sternum är vanligt.


Hudveck

I axiller, ljumskar och i crena ani ses välavgränsad rodnad med måttlig fjällning. Seborroiskt eksem kan generaliseras över hela kroppen, erytrodermi (extremt ovanligt).


 

DIAGNOS OCH DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Diagnosen ställs på den kliniska bilden och är i de flesta fall enkel.

Differentialdiagnostiska överväganden:

 

  • Psoriasis: Tjockare och mer välavgränsade plaque, som sträcker sig strax nedom hårfästet. Undersök resten av kroppen för att leta ytterligare tecken på psoriasis såsom engagemang av navel, naglar, ledvärk. Fråga också efter ärftlighet för psoriasis. Dermatoskopiskt ses vid psoriasis oftast vita fjäll, medan det vid seborroiskt eksem ofta ses mer gulaktiga fjällning.
     
  • Pityriasis rosea: Primärmedaljong på bålen kan likna seborroiskt eksem. Utslag vid piryriasis rosea presenterar sig epidermalt (rodnad och fjällning), men i typfallet ses en inåtställd fjällkrage.

  • Ringorm: Dermatofytinfektion (ringorm) på bålen kan likna seborroiskt eksem. Direktprov svamp och odling ger diagnos.
     
  • Atopiskt eksem: Hos små barn kan seborroiskt eksem och atopiskt eksem vara svåra att skilja. Hårbotteneksem dominerar dock vid seborroiskt eksem.

 



BEHANDLING
 

Seborroiskt eksem kan lindras men det finns ingen permanent bot på kort sikt.


Hårbotten

I hårbotten löses tjocka mjällkakor med 5% salicylsyreolja eller 2 % salicylsyra i Decubal kräm som kan vara lättare att tvätta ur (båda APL Apotekets egen tillverkning, 300 respektive 225 gram förpacking). De kan sitta i några timmar för att därefter tvättas ut med med ketokonazol (Fungoral) schampo. När oljan eller krämen ska tvättas ut är det viktigt är att schamopot då appliceras noggrant i håret före det sköljs ut med vatten. Inflammationen i hårbotten dämpas därefter med grupp III-steroid. Elocon-lösning 1 gång per dag / Betnovat-lösning / Ovixan-lösning 1 gånger dagligen under 10 dagar brukar initialt räcka. Fungoral två gånger per vecka under fyra veckor efter avslutad kortison-behandling kan förlänga tiden till eksemrecidiv Diprosalic daligen i 2 veckor varannan dag i 2 veckor och därefter som underhållsbehandling i 6 månader kan också fungera väl.

 

Om skägg/mustasch är engagerade brukar det hjälpa till att hålla dessa områden rakade/kortklippta.

 

 

Ansiktet

Seborroiskt eksem i ansiktet behandlas med Daktacort-kräm i 10 dagar och därefter vid behov. Krämen innehåller grupp I-steroid och antimykotiskt imidazol.

 

 

Proptopic 0,1 % salva eller Elidel kräm kan ofta användas med god effekt (off-label). Exempelvis dagligen i 2 veckor och därefter underhållsbehandling 2 gånger per vecka. Vid ordination av protopic är det bra att informera om att det kan bränna i huden efter de första applikationerna, men att detta oftast klingar av.



Eksem i veck

Seborroiskt eksem i veck behandlas som intertriginösa eksem med daktacort eller  Pevisone-kräm innehållande en grupp II-steroid och Ekonazol dagligen i 10 dagar och därefter vid behov. 

 

Systemisk behandling

 

I utvalda fall, vid utbredd sjukdom alternativt sjukdom som inte svarar på topikal behandling kan tillägg av systemisk behandling övervägas. I praktiken är detta sällan ovanligt. Itrakonazol (off-label) 100 mg 2 x 1 i en vecka. Därefter 100 mg 2 x 1 de två första dagarna i tre månader.

 

 

Apremilast

 

I en fallstudie har apremilast(med dosering som vid psoriasis) visat goda behandlingsresultat (off-label).

 

 


UPPFÖLJNING

 

Patienter med symptomgivande seborroiskt eksem diagnostiseras, följs och behandlas som huvudregel i primärvård. Teledermatologisk remiss fungerar ofta väl för rådgivning om fortsatt lämpliga behandlingsinsatser. Flera topikala behandlingsalternativ kan behöva prövas tills rätt regim/underhållsbehandling hittas. Vid oväntat stor utbredning av seborroiskt eksem och eller sjukdom som inte svarar på given behandling bör provtagning för eventuell bakomliggande HIV-infektion finnas i åtanke.

 

 

 

BILDARKIV
 

Länk till www.dermis.net - Seborroiskt eksem


ICD-10

Seborroisk dermatit, ospecificerad L21.9

 

 

Referenser

 

J Cutan Med Surg. Jan/Feb 2020;24(1):90-91. Recalcitrant Seborrheic Dermatitis Successfully Treated With Apremilast. Cohen S et al.  PMID: 31994924 DOI: 10.1177/1203475419878162. Länk

 

 

Am J Clin Dermatol. 2015 Oct;16(5):431-7. doi: 10.1007/s40257-015-0133-9. Efficacy of Oral Itraconazole in the Treatment and Relapse Prevention of Moderate to Severe Seborrheic Dermatitis: A Randomized, Placebo-Controlled Trial. Seyedeh Zahra Ghodsi et al. PMID: 26016699 DOI: 10.1007/s40257-015-0133-9. Länk

 

 

Exp Dermatol. 2020 May;29(5):481-489. doi: 10.1111/exd.14091. Epub 2020 Mar 16. An update on the microbiology, immunology and genetics of seborrheic dermatitis. Adalsteinsson JA et al.  PMID: 32125725 DOI: 10.1111/exd.14091. Länk

 

 

Dermatol Ther (Heidelb). 2016 Dec;6(4):471-507. doi: 10.1007/s13555-016-0141-6. Epub 2016 Sep 9. Dermoscopy in General Dermatology: A Practical Overview. Errichetti E and, Stinco G. PMID: 27613297. Länk

 

 

Acta Derm Venereol. 2015 Jan;95(1):12-9. Evidence-based Danish guidelines for the treatment of Malassezia-related skin diseases. Hald M et al.  PMID: 24556907 DOI: 10.2340/00015555-1825. Länk

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev