BAKGRUND
Hosta är ett vanligt symtom vid många olika tillstånd och utgör kroppens naturliga skyddsreflex för att hålla luftvägarna fria. Hosta uppkommer vid mekanisk och kemisk irritation, såsom felsväljning och inandning av damm, rök eller andra gaser. Hosta kan dessutom vara ett symtom på sjukdom.
- Akut hosta (< 3 veckor) orsakas oftast av infektionssjukdomar.
- Urakut hosta orsakas oftast av främmande kropp. Särskild uppmärksamhet vid urakut hosta hos små barn.
- Kronisk hosta (> 8 veckor) orsakas oftast av andra orsaker (se nedan).
Hosta är en mycket vanlig orsak till besök i öppenvården, speciellt ofarlig hosta efter en vanlig förkylning.
Efter icke-bakteriella, godaratade luftvägsinfektioner kvarstår hostan i genomsnitt längre tid (18 dagar) än vad patienten förväntar sig.
DIFFERENTIALDIAGNOSER
- Infektioner
- Rhino-, corona-, RS-virus och andra virus som orsakar förkylning och akut bronkit är vanligast och ofta förekommer samtidig snuva. RS-virus är en vanlig orsak till krupp hos yngre barn. Hostan kan kvarstå under flera veckor.
- Influensa, parainfluensa, metapneumonivirus, adenovirus m fl. Snuva saknas ofta vid influensa hos vuxna.
- Lunginflammation (pneumokockpneumoni, mykoplasmapneumoni, legionella, ornitos). Purulent hosta, ibland blodtillblandad, är vanligt vid t ex pneumokockpneumoni. Vid atypiska pneumonier är torrhosta vanligare. Speciellt i efterförloppet av mykoplasmainfektioner och TWAR kan hostan pågå i många veckor trots att infektionen är läkt.
- Tuberkulos. Ofta viktnedgång, långvarig feber och nattliga svettningar. Ibland blodiga upphostningar. Ofta exponerad för tuberkulos i andra länder än Sverige.
- Kikhosta. Hostattacken avslutas med kikning. Ovanlig orsak till hosta eftersom vaccination är utbredd.
- Sinuit och otit. Slem rinner ned från övre luftvägarna och ger hostretning.
- Infekterade bronkektasier. Kan bli kroniska med ex Haemophilus influenzae, Staph aureus och pseudomonas eller atypiska mykobkaterier. Bronkektasier diagnostiseras bäst med CT.
- Allergier, astma och obstruktiva sjukdomar (t ex KOL, emfysem)
- Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) drabbar många rökare. Hostan är ofta slemmig och förekommer i synnerhet på morgonen.
- Vid astma noteras förlängt exspirium och ronki. Hostan förvärras ofta vid ansträngning och kyla.
- Hyperreaktivitet i luftvägar och nässlemhinna (sensorisk hyperreaktivitet)
Kan vara reaktion på kemiska agens, t ex parfymer och rök. Avsaknad av segt slem. Torrhosta. Kan lätt förväxlas med astma och allergi vilket kan leda till felaktig information och medicinering. Vid sensorisk hyperreaktivitet får man inte obstruktion i luftvägarna som är karakteristiskt för astma. Inte heller rör det sig om allergiska reaktioner.
- “Baksnuva” upper airway cough syndrome (UACS)
Beskrivs som mer än 8 veckors torrhosta med känsla av att det är något fel i övre luftvägarna eventuellt sekundärt till svullnad/vätska i sinus eller generell hyperreaktivitet. Diagnosen har ifrågasatts och diagnostiska kriterier saknas.
- Hjärtinkompensation, lungödem
Hostan förvärras ofta om patienten ligger horisontellt. Hjärtsjukdom i anamnesen. Rosa, skummigt, löst slem vid lungödem.
- Lungemboli
Plötsligt insättande andnöd. Torrhosta kan tillkomma senare. Ibland andningskorrelerade pleuritsmärtor.
- Maligniteter
Kronisk hosta. Ibland blodigt slem. Ofta viktnedgång, dålig aptit, trötthet och rökning i anamnesen. Sväljningssvårigheter kan förekomma.
- Läkemedel
ACE-hämmare orsakar inte sällan torrhosta. Kan uppträda efter flera månaders medicinering. Några av de vanligaste läkemedlen som innehåller ACE–hämmare är Enalapril, Renitec, Ramipril, Zestril och Captopril.
- Autoimmuna sjukdomar
- Sarkoidos. Samtidig dyspné, torrhosta.
- Wegeners granulomatos (se Vaskulitsjukdomar, primära). Samtidiga symtom från sinus vanligt. Njurpåverkan förekommer med mikroskopisk hematuri (nefritbild). Ibland hemoptys.
- Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)
Kronisk hosta som ofta orsakas av en funktionsstörning i slutmuskeln mellan magsäck och matstrupe. Kan även vara kopplad till diafragmabråck. Ofta upplevs samtidig halsbränna och försämring vid horisontellt läge.
- Höga andningshinder
Hård skällande hosta. Inspiratorisk stridor. Urakut insjuknande.
- Krupp (pseudokrupp, falsk krupp)
Små barn med stridor, heshet, skällande hosta. Kommer oftast efter ett par timmars sömn.
- Cystisk fibros
Långvariga kroniskt obstruktiva besvär och upprepade nedre luftvägsinfektioner hos barn och ungdomar. Ofta finns hereditet. Samtidig pankreatit med steatorré förekommer ibland.
- Fibroserande alveolit/lungfibros
Torrhosta, andfåddhet. Datortomografi är ett diagnostiskt viktigt hjälpmedel. Lungröntgen kan vara normal.
- Övriga orsaker
- Förlägenhetshosta
- Struma som trycker mot trakea
- Näspolyper
- Pneumothorax
- Bronkiektasier
- Pleurit
UTREDNING
Vid akut hosta är anamnes och status oftast tillräckligt.
- Viktigast i anamnesen:
- Frekvens, utseende och konsistens på slem
- Utlösande agens
- Symtom på hjärtsjukdom
- Viktigast i status:
- Andningsfrekens
- Feber
- Blodtryck
- Lungauskultation
- Perkussion
- Andningsfrekvens, POX och CRP är bra hjälpmedel för att bedöma svårighetsgraden av sjukdomen.
- Lungröntgen och sputumodling kan vara till nytta vid misstanke om pneumoni. PCR från svalgväggen kan konfirmera ev mykoplasma- eller pertussismisstanke.
Vid kronisk hosta får anamnes och status enligt ovan oftast kompletteras med:
- Lungröntgen, ibland CT-thorax
- PEF-mätning
- Ev spirometri
- EKG
- Ev CT-sinus
Hög SR kan väcka misstanke om kronisk infektion (t ex TBC), autoimmun sjukdom eller malignitet.
Följande faktorer skall tas på speciellt allvar i samband med hosta:
- Dyspné
- Hemoptys
- Viktnedgång
- Dåligt allmäntillstånd
- Hosta med hög feber i många dagar
- Exposition för TBC
- Hivsmitta och långvarig hosta
BEHANDLING
Utlösande faktorer och/eller bakomliggande sjukdomar behandlas (kausal behandling).
- Gärna varm dryck.
- Prova med att sova med en extra kudde under huvudet.
- Slemlösande läkemedel och flera hostmediciner har ingen vetenskapligt påvisad effekt eller saknar modern klinisk dokumentation.
- Etylmorfin + cocillanaextrakt + senegaextrakt (Mixt Cocillana-Etyfin) kan ha effekt på rethosta, men är olämpligt vid obstruktiv genes till hosta t ex astma, obstruktiv bronkit hos barn och patienter med KOL pga risk för andningsdepression. Viktigt att varna för CNS-symtom vid bilkörning. Förstoppning och gallsvägsdyskinesi kan förekomma vid hög dosering. Missbruk av läkemedlet förekommer. Interaktion finns med Waran. Bäst att ta dessa mediciner innan man somnar eftersom hostan ofta upplevs värst då.
- Pentoxiverin (Biseltoc) är en ny receptbelagd hostmedicin för rethosta i Sverige men har funnits länge i många andra länder. Det är ett icke narkotiskt preparat som är centralt verkande på hostcentrum. Kan ges till vuxna och barn över 6 år.
- Acetylcystein har endast påvisad effekt vid KOL-exacerbationer och kan öka sekretmängden.
- Inflammationshämmande nässpray med kortikosteroider (t ex Becotide nasal, Flutide nasal, Nasonex) har effekt på hyperreaktiv nässlemhinna, men inga studier finns vad gäller effekt på hosta.
- Vid hosta orsakad av astma se behandlingsöversikt: Astma - utredning och behandling.
- Bromhexin och efedrin (Mollipect). Efedrins bronkvidgande effekt är teoretiskt tilltalande vid obstruktivitet men då skall istället en ren bronkvidgare, d v s beta-2-stimulerare, i inhalationsform användas för att slippa systembiverkningarna. Kliniska studier som visar någon hostdämpande effekt av Mollipect saknas.
- Vid sensorisk hyperreaktivitet: Undvik utlösande luftvägsirriterande ämnen!
Profylax
Rökstopp, undvik dammiga miljöer.
Länkar
Vårdguidens rekommendation av läkemedel i samband med hosta Länk
How Long Does a Cough Last? Comparing Patients’ Expectations With Data From a Systematic Review of the Literature
Länk
ICD-10
Hosta R05.9
