Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Scarlatina (scharlakansfeber)

FÖRFATTARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

GRANSKARE

Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna

UPPDATERAD

2022-07-05

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Scarlatina orsakas av betahemolyserande streptokocker grupp A. Drabbar barn oftast i 3-8 års ålder. Smittar på samma sätt som halsfluss. Att vissa barn får tonsillit och andra dessutom utvecklar scarlatina beror sannolikt på egenskaperna hos bakteriens exotoxiner.

Genomgången sjukdom skyddar inte mot ny infektion med betahemolyserande streptokocker grupp A, men i regel mot exantem av exotoxinet. Smittsamhet avtar snabbt efter insatt antibiotika och efter 2 dygn anses patienten vara smittfri.

Scarlatina ses numera sällan. Orsaken till detta är okänd och kan inte enbart förklaras av tidig antibiotikaterapi. Emellertid har scarlatina återkommit till England med ganska många fall senare år. 

Scarlatina är inte anmälningspliktig.

 

 

 

KLINIK OCH SYMTOM

 

  • Plötslig hög feber
     
  • Magont, kräkningar, halsont
     
  • Utslag kommer 12-24 timmar efter insjuknandet
     
  • Utslagen består av upphöjda röda små punkter, ”som ett fint sandpapper”, som bleknar vid tryck, börjar oftast i armhålor och ljumskar. Utslagen känns mer än de syns (palpation kan ge diagnos).
     
  • Kring munnen finns inga utslag vilket ger bild av circumoral blekhet
     
  • Tonsiller är rodnade, ibland utan ibland med vita proppar
     
  • Gomtaket ilsket rött (se bild nedanför)

streptokocktonsillit1.jpg

  • Smultrontunga kan förekomma. Bekräftar diagnosen (se bild nedanför).

smultrontunga1.jpg

  • I efterförloppet (2-4:e veckan) fjällar ofta utslagen. Huden kan flagna av. Tydligast ses detta på fingrar, handflator, tår och fotsulor. Samma bild kan också uppkomma i efterförloppet till svår sepsis orsakad av betahemolyserande streptokocker grupp A.

  • Ögonlockssvullnad förekommer i regel inte vid streptokockinfektion, men är vanlig vid mononukleos.

 

 

 

KOMPLIKATIONER

 

Före penicillinets tid förekom reumatisk feber, synovit, myokardit och glomerulonefrit som följdsjukdomar till scarlatina. Dessa komplikationer ses inte idag. Rutinmässig kontroll efter behandling behövs inte.

 

 

 

DIAGNOS

 

  • Klinik räcker i de flesta fall
     
  • Snabbtest för att påvisa betahemolyserande streptokocker grupp A, t ex strepA-test
     
  • Svalgodling vid atypiska fall

 

 

Inkubationstid

 

  • 1-7 dygn, oftast 2-4

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

 

 

 

PROFYLAX

 

Symtomfria bakteriebärande barn är ganska vanligt. Dessa har oftast mindre mängd bakterier i svalget än de som är sjuka.

Ibland kan det vara av värde att svalgodla och eventuellt antibiotikabehandla familjemedlemmar och andra nära kontakter för att kunna bryta en infektionskedja.

Sjuka skall undvika att träffa andra barn minst 24 timmar efter insatt antibiotika, samt undvika att dela leksaker och handdukar eller låta andra dricka från samma glas.

God handhygien rekommenderas.

 

 

 

BEHANDLING

 

Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin, Tikacillin), 12,5 mg/kg x 2-3 per dygn, per os i 10 dagar. Tredos anses farmakokinetiskt bättre än tvådos.

Ingen penicillinresistens finns rapporterad hos betahemolyserande streptokocker grupp A.

Vid penicillinallergi; erytromycin (Ery-Max mixtur) 20-50 mg/kg och dygn fördelat på 2 doseringstillfällen, eller T. Klaritromycin alternativt klindamycin (Dalacin) 15 mg/kg uppdelat på 3 doser.


 

ICD-10

Scharlakansfeber A38.9

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev