Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Munhålecancer

FÖRFATTARE

Med dr, överläkare Tomas Ekberg, Tumörsektionen, ÖNH/Akademiska sjukhuset, Uppsala

GRANSKARE

Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet

UPPDATERAD

2022-11-29

SPECIALITET
INNEHÃ…LL

BAKGRUND

 

Munhålan består av området som begränsas av läpparna framåt och gombågarna bakåt. Slemhinnan på kindernas och läpparnas insida klassas som bucca.

Munhålecancer sorterar under begreppet huvud- halscancer. Förutom de dominerande typerna tungcancer och gingivalcancer som är beskrivna i separata avsnitt kan tumörer uppkomma i:

  • Bucca (kindslemhinna)
  • Munbotten
  • HÃ¥rda gommen
  • Trigonum retromolare (slemhinneomrÃ¥det bakom kindtänderna).

 

En tumör kan även ha en så övergripande växt i munhålan att området där den började inte kan bestämmas.

Den vanligaste histologiska typen är, som vid många andra lokaler inom huvud- halsområdet, skivepitelcancer. Tumörer från små spottkörtlar förekommer och förutom några ovanliga tumörformer påträffas någon gång maligna slemhinnemelanom.

I anslutning till tänder kan godartade odontogena cystor förekomma. De brukar inte utgöra något differentialdiagnostiskt problem gentemot munhålecancer. Ameloblastom och andra benigna (godartade) tumörer i käkar klassificeras inte som munhålecancer.


Riskfaktorer

  • Rökning
  • Överkonsumtion av alkohol
  • Nedsatt munhälsa

 

 

 

SYMTOM

 

  • Slemhinneförändringar eller sÃ¥r som smärtar och inte läker som förväntat.
     
  • Spottkörteltumörer i hÃ¥rda gommen är ovanliga och kan visa sig som en svullnad eller utbuktning under normal slemhinna och ge förvÃ¥nansvärt fÃ¥ symtom.
     
  • Tandproteser som inte längre passar kan bero pÃ¥ förändringar i underliggande vävnader.

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

  • Benigna slemhinneförändringar och förstadier till cancer
     
  • Benigna spottkörteltumörer
     
  • Infektiösa orsaker till slemhinneförändringar
     
  • Dermoidcystor i munbotten

 

 

 

UTREDNING

 

Utredning av misstänkt tumör i munhålan sköts av ÖNH-läkare inom ramen för Standardiserat Vårdförlopp (SVF), se PM - Huvudhalscancer.

Patienter med slemhinneproblem i munhålan söker ofta primärt sin tandläkare, och bör då vid misstanke om tumör remitteras för vidare utredning. Excisionsbiopsi för diagnos bör undvikas då detta kan försvåra en senare kartläggning och klassificering av tumörstadium.


Anamnes

  • Duration av symtom?
  • Grad av funktionsbortfall?
  • Utvärdering av riskfaktorer och samsjuklighet som kan komma att pÃ¥verka terapival

 


Status

  • Fullständigt ÖNH-status
     
  • Noggrann kartläggning av tumörutbredning visuellt och med palpation av tumöromrÃ¥det. Rita gärna tumörens utbredning pÃ¥ speciell schablon.
     
  • Vävnadsbiopsi och palpation av tumören kan behöva göras i narkos pÃ¥ grund av smärta och/eller trismus (gapsvÃ¥righeter).
     
  • Palpation av halsens lymfkörtelstationer inklusive bimanuell palpation av munbotten.

 


Bilddiagnostik

  • DT av munhÃ¥la, hals och thorax.
     
  • MR vid svÃ¥righeter att bedöma tumörutbredning.
     
  • Ultraljudsledd punktion för cytologisk diagnostik av misstänkta halskörtelmetastaser kan vara av värde.
     
  • CBCT vid behov för att kartlägga benengagemang.
     
  • PET-CT kan vara aktuell efter specialistbedömning vid avancerade tumörer.

 


Övriga undersökningar

  • Bedömning av sjukhustandläkare och/eller käkkirurg inför strÃ¥lbehandling av munhÃ¥lan och dÃ¥ kirurgi kommer att pÃ¥verka tandbärande strukturer.

  • Vid fall med begränsad tumör (T1-2) utan tecken till lymfkörtelmetastasering i utredningen kan övervägas portvaktskörtelbiopsi (sentinel node biopsi) i samband med operation av primärtumören som alternativ till diagnostisk (elektiv) halskörtelutrymning.

 

BEHANDLING

 

Bucca (kindslemhinna) och munbotten

Principerna för behandling av cancer i bucca (kindslemhinna) och munbotten liknar de vid skivepitelcancer på andra lokaler i munhålan. Bedöms tumören resektabel utan för stora förluster av funktion är kirurgi vanligen förstahandsval. Vid munbottencancer, särskilt då den är belägen i anslutning till eller nära medellinjen finns en påtaglig risk för bilaterala metastaser (till lymfkörtlar på båda sidorna av halsen). Vid mer omfattande vävnadsdefekter efter kirurgi planeras rekonstruktion, ofta med fritt mikrovaskulärt vävnadstransplantat i samma seans. Vid avancerad tumörväxt rekommenderas postoperativ extern radioterapi.



HÃ¥rda gommen

Tumörer i hårda gommen är sällsynta och kan bestå av spottkörteltumör, skivepitelcancer (mindre vanligt) eller slemhinnemelanom (ovanligt). Kirurgi är terapeutiskt förstahandsval. Om underliggande ben i hårda gommen måste avlägsnas på grund av tumörinväxt eller för radikalitet uppstår en kommunikation till näskaviteten och/eller käkhålan som måste täckas med kirurgisk rekonstruktion eller någon gång med obturatorprotes. Vissa typer av spottkörteltumörer har en tendens att växa längs nerver, och då kan det bli aktuellt att följa nervernas förlopp via en operation i näs-bihålesystemet. I fall med lymfkörtelmetastasering görs utrymning av halsens lymfkörtlar. Vid högre tumörstadier rekommenderas postoperativ extern radioterapi.



Avancerad tumörväxt

Vid mycket avancerad tumörväxt i munhålan där kirurgi skulle medföra omfattande funktionella (och kosmetiska) bortfall, eller där patienten av andra skäl inte är en bra kandidat för kirurgi är extern radioterapi eventuellt i kombination med medicinsk tumörbehandling förstahandsval.



UPPFÖLJNING

 

Alla patienter med tumör i munhålan ska erbjudas uppföljande kontroller i 5 år. Behandling och uppföljning registreras i Svenskt Kvalitetsregister. Kontroller sker på-ÖNH klinik, och beroende på lokala traditioner ibland växelvis på onkologisk klinik om patienten genomgått strålbehandling.

Förutom läkarundersökningar ska patienten erbjudas uppföljning av och kontakt med kontaktsjuksköterska och vid behov annan paramedicinsk personal, t ex dietist, tandhygienist och kurator.

Har tandbärande strukturer påverkats av behandlingen behöver bettfunktionen följas upp och eventuellt rekonstrueras vilken sker inom sjukhustandvård eller på käkkirurgisk klinik.



PROGNOS

 

Då gruppen består av ett flertal tumörtyper på olika lokaler är det vanskligt att uttala sig om prognosen för den enskilde patienten. Generellt är prognosen relativt god i tidiga tumörstadier och betydligt sämre vid avancerad tumörväxt.


 

REMISS

 

Se PM - Huvudhalscancer



ICD-10

Malign tumör i främre delen av munbotten C04.0
Malign tumör i laterala delen av munbotten C04.1
Malign tumör i munbotten med övergripande växt C04.8
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i munbotten C04.9
Malign tumör i hårda gommen C05.0
Malign tumör på överläppens insida C00.3
Malign tumör på underläppens insida C00.4
Malign tumör i kindslemhinnan C06.0
Malign tumör i muningången C06.1
Malign tumör på retromolära ytan C06.2
Malign muntumör med övergripande växt C06.8
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i munhålan C06.9


Referenser

Nationellt vårdprogram Huvud- och Halscancer, Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan efter uppdatering 2019-02-05. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev