BAKGRUND
Hypofarynxcancer är en subgrupp av huvud- halscancer. Hypofarynx kallas också ”det nedre svalget” och sträcker sig från matstrupsingången till svalget i höjd med tungbenet och ligger bakom larynx (struphuvudet) och omsluter devis detta på sidorna i den hypofaryngeala delen av aryepiglottiska vecket.
Skivepitelcancer är den dominerande tumörformen, och fler män än kvinnor diagnostiseras med hypofarynxcancer. Många tumörer upptäcks i ett avancerat stadium och det är relativt vanligt förekommande med synkrona (samtidiga) tumörer i lunga, matstrupe och övriga delar av huvud- halsområdet.
Se behandlingsöversikt: Huvud- halscancer
Etiologi
Rökning och överkonsumtion av alkohol är kända riskfaktorer och verkar synergistiskt.
SYMTOM
- Initiala symtom är ofta diffusa och kan vara lätta att förbise då statusfynden kan vara subtila.
- Ensidig halssmärta och obehag vid sväljning är vanliga symtom.
- Mera avancerad dysfagi (sväljningsbesvär), heshet, viktnedgång och palpabel resistens på halsen är ofta tecken på avancerat tumörstadium.
- Många patienter har haft symtom under lång tid vid diagnos och har en hög grad av samsjuklighet.
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Andra orsaker till dysfagi och obehag vid sväljning som kan vara både godartade och elakartade. Sväljningsbesvär är en vanlig orsak till remiss till ÖNH-klinik, men endast ca 60 fall av hypofarynxcancer diagnosticeras årligen i Sverige.
UTREDNING
Misstänkt hypofarynxcancer utreds av ÖNH-läkare inom ramen för Standardiserat vårdförlopp (SVF), se PM - Huvud- halscancer.
Symtomen och statusfynden vid en mer begränsad ÖNH-undersökning kan vara subtila och även vid fiberoptisk undersökning i vaket tillstånd kan det vara svårt att ställa en helt säker diagnos.
Anamnes
- Noggrann genomgång av symtom och besvär
- Utvärdera nutritionsstatus och samsjuklighet inför en ofta krävande behandling. Det är vanligt att patienten vid diagnos haft en längre tid med påverkad sväljning, viktnedgång och nutritionsproblem.
Status
- Den kliniska undersökningen i mottagningssituationen måste oftast kompletteras med undersökning och provtagning i narkos för att säkra diagnos och kartlägga utbredningen.
- Då synkrona (samtidiga) tumörer i huvud-halsområdet är förhållandevis vanliga är det viktigt att undersöka alla slemhinneytor i området samt lungor och matstrupe. Nedsatt stämbandsrörlighet kan vara ett tecken på avancerad tumörväxt.
- En viktig del i utredningen är att bedöma om tumören är operabel.
Lab
- Inga specifika tumörmarkörer föreligger
Bilddiagnostik
- DT hals och thorax.
- Ibland behöver DT kompletteras med MR av primärtumörområdet för att bedöma inväxt i omgivande vävnader som larynxbrosk och prevertebral fascia.
- Ultraljudsledd punktion för cytologisk diagnostik av misstänkta halslymfkörtlar kan vara av värde.
- PET-CT utförs i specialfall t ex inför omfattande kirurgi, huvudsakligen för att värdera förekomst av metastasering.
BEHANDLING
Vid små och begränsade tumörer kan endoskopisk eller robotassisterad kirurgi diskuteras, och kompletteras då oftast med postoperativ strålbehandling.
Extern strålbehandling till kurativ dos är vanligen förstahandsvalet. Medicinsk tilläggsbehandling kan diskuteras vid avancerad tumör om patientens allmäntillstånd tillåter det.
Ofta är tumören i ett avancerat stadium vid diagnos. Om patienten har ett tillfredställande allmäntillstånd och tumören bedöms som resektabel kan primär kirurgi som innefattar laryngektomi (bortopererande av struphuvudet) och rekonstruktion med mikrovaskulär lambå vara aktuellt. Efter operation rekommenderas då strålbehandling.
Vid recidiv (återfall) eller residual (kvarvarande) tumör efter strålbehandling kan det i utvalda fall vara aktuellt med kirurgi.
I en palliativ situation diskuteras vanligen strålbehandling.
UPPFÖLJNING
Alla patienter som genomgått behandling för hypofarynxcancer ska erbjudas uppföljande kontroller i 5 år. Efter genomförd behandling är det vanligt att någon eller några kontroller behöver göras i narkos. Behandling och uppföljning registreras i Svenskt Kvalitetsregister. Förutom läkarundersökningar ska patienten erbjudas uppföljning av och kontakt med kontaktsjuksköterska och vid behov annan paramedicinsk personal, t ex dietist, tandhygienist och kurator.
Har patienten genomgått operation med laryngektomi kan man i vissa fall efter läkning applicera en s k ”röstventil” på motsvarande sätt som efter total laryngektomi p g a larynxcancer.
PROGNOS
- Merparten av tumörerna är avancerade (tumörstadium III–IV) vid diagnos.
- 5-årsöverlevnaden för alla tumörstadier sammantaget ligger i Sverige under 30 %.
ICD-10
Malign tumör i fossa piriformis C12.9
Malign tumör i postkrikoidala rummet C13.0
Malign tumör i aryepiglottiska vecket, hypofaryngeala delen C13.1
Malign tumör i bakre hypofarynxväggen C13.2
Malign tumör i hypofarynx med övergripande växt C13.8
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i hypofarynx C13.9
Referenser
Nationellt vårdprogram Huvud- och Halscancer, Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan efter uppdatering 2019-02-05. Länk
Hall SF, Groome PA, Irish J, O’Sullivan B. Radiotherapy or surgery for head and neck squamous cell cancer: establishing the baseline for hypopharyngeal carcinoma? Cancer 2009; 115:5711–22. Länk
Martin A, Jackel MC, Christiansen H, Mahmoodzada M, Kron M, Steiner W. Organ preserving transoral laser microsurgery for cancer of the hypopharynx. Laryngoscope 2008;118: 398–402. Länk
