Frusen skuldra (adhesiv kapsulit)

BAKGRUND

Frusen skuldra (adhesiv kapsulit, frozen shoulder) är ett vanligt smärttillstånd i axelleden som drabbar ca 3 % av befolkningen. Det är ett tillstånd där smärta och stelhet i axelleden utvecklas som en följd av en kontraktur i ledkapseln, vilken blir förtjockad och stram. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än män och debuterar vanligtvis vid 40-60 års ålder.


 

ORSAKER

Etiologin är inte fullständigt känd. Man kan insjukna efter en tids immobilisering, t ex efter axelkirurgi eller efter ett trauma. I de flesta fall finns ingen säker bakomliggande orsak. Det finns inga samband med yrkesutövning.

Patienter med diabetes mellitus löper ökad risk att insjukna, liksom även patienter med vissa andra endokrina sjukdomar såsom tyreoideahormonstörningar.


 

SYMTOM

Sjukdomen utvecklas ofta under någon månads tid och börjar vanligen med ett smärttillstånd som kan vara uttalat för att sedan övergå i en stelhet med ofta mycket svår inskränkning av rörelseförmågan när smärtan klingar av.

Ofta kan tre stadier av sjukdomen ses:
 

• Stadium 1 (frysning)
  Under ett par veckor eller månader utvecklas långsamt allt mer smärta och vilovärk från skuldran, som så småningom förlorar rörelseomfång.
   
• Stadium 2 (frusen)
  Smärtan minskar men uttalad stelhet gör dagliga aktiviteter och arbete svårt. Detta varar ofta i 4-12 månader.
   
• Stadium 3 (upptining)
  Rörelseförmågan i skuldran återkommer långsamt. Utläkning tar 1-2 år och varierar stort. Viss kvarstående kronisk funktionsinskränkning är vanlig.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

• Cervikal rizopati
  Rörelse av halsryggen ger utstrålande smärta i skuldra/arm, som typiskt följer en nervrots utbredning. Samtidiga symtom kan vara känselnedsättning, svaghet och nedsatta reflexer. Utreds vidare med MR.
   
• Artros
  Primär artros i axelleden är ovanligt. Vanligare är artros sekundärt till infektion eller ett trauma (t ex fraktur eller rotatorcuffskada). Har en symtombild av smärta och rörelseinskränkning likt frozen shoulder, men rörelsenedsättningen är inte lika uttalad vid passiv rörelseprövning.
   
• Impingement
  Smärta vid rörelse i ytterlägen. Orsakas av att det är trångt under acromion vilket t ex kan ses efter degenerativt förändrade rotatorcuff-senor. Svårighet att ligga på den drabbade sidan beskrivs ofta. Ofta är passiv rörlighet hos dessa patienter bra.
   
• Kalkutfällning (peritendinitis calcarea)
  I regel en akut påkommen smärta. Kalkutfällningen lokaliseras ofta till m. supraspinatus-senan och kan ofta ses som en skugga på röntgen.
   
• Rotatorcuffskada
  Föregås ofta av ett trauma som dock vid degenerativa rupturer kan vara lindrigt. Ger mer påverkan på aktiv rörlighet, särskilt abduktion.

UTREDNING

Diagnosen frusen skuldra ställs i första hand kliniskt baserat på undersökning och typiskt sjukdomsförlopp. Radiologisk utredning kan vara indicerad för att utesluta andra åkommor, särskilt om trauma finns i anamnesen eller om förloppet är atypiskt.


Anamnes

Vanligtvis ett par månaders anamnes på progredierande rörelseinskränkning (aktiv och passiv), smärta och vilovärk.


Status
 

• Aktiv rörelseprövning
  - I tidigt skede - fr a smärta. En avvikande humeroskapulär rytm kan ses på den sjuka sidan då patienten tar ut fullt rörelseomfång i båda axlar.
  - I senare skede - uttalad stelhet
   
• Passiv rörelseprövning
  - Uttalad stelhet
  
  

Radiologi
 

• Slätröntgen
  Utesluter i första hand artros/artrit.
   
• Magnetkamera (MR)
  Vanligen är den kliniska bilden tydlig och MR inte nödvändig. Om tveksamhet föreligger eller om det finns en anamnes på ett trauma kan MR utesluta differentialdiagnoser såsom rotatorcuffskada. Vid en MR-undersökning kan en förtjockad kapsel ses vilket stöder diagnosen.

BEHANDLING

Eftersom tillståndet i de flesta fall blir bättre med tiden fokuserar man i första hand på icke-kirurgisk behandling. Att träna med fysioterapeut kan vara stödjande för smärthantering och i sjukdomsförloppets senare del för att hjälpa till att återställa styrka och rörelseförmåga.
 

• Antiflogistika (NSAID)
  För att minska smärta och inflammation.
   
• Kortisoninjektion
  Kan provas tidigt i förloppet för att minska smärtan men får anses ofullständigt utvärderat och påverkar sannolikt inte förloppet av sjukdomen vid frusen skuldra.
   
• Kirurgi
  Om förloppet blir utdraget och besvären är stora kan operation i vissa fall övervägas. Operationen utförs i narkos, vanligen går patienten hem samma dag. Vid operationen kan kirurgen genom forcerad passiv abduktion och rotation tänja ut kapseln. Ofta väljer kirurgen att i samband med ingreppet göra en axelartroskopi och kan då samtidigt ta bort ärrvävnad och dela den krympta ledkapseln.
  
  
  

ICD-10

Adhesiv kapsulit i skulderled M75.0